Visit: LM Ericssons väg 14, Stockholm
Visit: LM Ericssons väg 14, Stockholm
Jag mår illa av hantverk, men vill spy av konst
Hustrun eller horan
Gorillamamman
Experiment genom en kökshandduk
Jag mår illa av hantverk, men vill spy av konst (detalj)
I weave mats that are intended for some sort of everyday use, which are not particularly practical.
Slow and precise processes make me feel bad, but I appear to be in the crafts making trade.
I stand between different uncomfortable concepts, wavering.
There, I try to be free in a form that is both socially and physically limited.
If women have been forced into a certain structure to please others, the weave will reflect this. If your mind has been limited by visible and invisible power structures, the weave will reflect this also. Does the weave represent what we want to be? Or is it impossible to hide our nature in the weave? Are even the most meticulous of weavers like their weaves or are they just good at adapting? Do we transfer the demands made of women onto our mats?
Jag väver mattor som är något slags bruksvara, som inte är särskilt praktisk.
Jag mår dåligt av långsamhet och noggrannhet, men verkar hålla på med hantverk.
Jag står mitt emellan olika obehagliga begrepp och svajar.
Där Jag försöker vara fri, i en form som är både socialt och fysiskt begränsad.
Om kvinnan tvingats in i en struktur för att behaga, blir även väven så. Om huvudet har begränsats av synliga och dolda maktstrukturer så speglas det också i väven. Är väven det vi vill vara? Eller går det inte att gömma det vi är i väven? Är även de mest noggranna väverskorna som sina vävar eller är de bara bra på att anpassa sig? Överför vi kraven på kvinnan till mattan?
